norwegian wood

jag gillade inte filmatiseringen av norwegian wood. jag har inte läst boken än men kan verkligen tänka mig att det är en sån bok som man inte ska filmatisera. det som kanske i boken vägs upp av ett rakt språk/beskrivningar/kommatecken blir så himla sentimentalt och smetigt här. jag vill klå den som la på darrande stråkpartier när huvudpersonen turo sitter och stirrar ut över vilda vågor SAMTIDIGT som han sörjer förlusten av någon han älskar. så gör man inte. det kallas kaka på kaka.
nä, såna filmer har jag ingenting för. egentligen var det bara en scen som berörde mig. och det var den här.