ni två 19 år

idag fyller mina favorittvillingar år!

för en månad sen hade olof och jag träffats 17 gånger. vi hade hunnit åka pariserhjul på alexanderplatz och mäta mig i hans kök, jag har vuxit en halv centimeter sen 2007. en gång dansade vi vals på stora torget och jag minns speciellt himlen som såg ut som upplyst marmor. han har åkt buss nästan varje dag i flera år, vill alltid vinna i spel och lär sig saker, till exempel piano, väldigt snabbt. jag har inga pianofingrar men han har lärt mig att räkna ut ackord och nu kan jag spela typ tie låtar. han är helt fantastisk på att fota och tar ungefär 800 åt gången (bland annat de här två). hans favoritfilm är requim for a dream och skriver nästan allt med !!!1ett, jag skriver nästan allt med,,,,,  han gillar statistik så därför vet jag att vi hade träffats 17 gånger för en månad sen.

linnea har jag bara känt henne sen december. hon är som jag, bryr sig inte om att vinna i spel. men när hon spelar yatzy blir hon tyst och fokuserad, sammanbiten och målinriktad. när hon vinner blir hon glatt överraskad som om hon fått en fin present. hon kan prata om jobbiga saker men kan skratta åt dem också, som den gången jag klippte av för mycket av hennes långa hår. hon älskar tvserier och bor i palms desert och om tre dagar. jag kommer sakna, hon kommer göra succé. hon bryr sig inte om statistik så jag vet inte hur många gånger vi har träffats. men jag vet i alla fall att vi bara känt varandra sen december, och att det känns som mycket längre.

såsom i smedjebacken

igår åkte jag på mitt första jobb som recensent. peppen var stor. åkte upp till redaktionen och lånade redaktions(!)bilen, tryckte in nya bright eyes skivan och ba brände mot borlänge. vid min sida hade jag kajsa. eftersom min geografiska förmåga är koncentrerad till berlin där jag gått runt med en karta i handen 3 månader i sträck fick kajsa agera kartläsare. målet var smedjebacken. min fars födelsestad.
efter den onormalt stora tidsrymden en och en halvtimme senare var vi framme. klev ur bilen, stängde och låste. på andra sidan gatan såg vi ett tonårsgäng med en moppe. en av dem varvade motorn medan den andre hejade på: "BÖRRNA! BÖRRRRNA!" kajsa och jag såg på varandra. ord var överflödiga.
nu sitter jag med en kopp (svart) kaffe och ska skriva ut recensionen. livet som journalist har många vedermödor att erbjuda sägs det. sömnsvårigheter, skrivkramp, magsår och alkoholism. kort sagt en vanlig dag i mitt liv.

på senaste tiden

har klättrat över några staket och stängsel för att se falun från ovan.
bakat en helt fantastisk tårta.

hängt med 2 tvillingpar. här är en 4del.

upptäckt toycamera analogcolor och lomoeffekten.

försökt hitta laddningssladden till filmkameran.

åkt buss på första gången på flera år, så mycket tycker jag om att hänga här.
ringt upp soso för en skypekonsert

och spelat den här för honom.

grabbar som garvar

Hej Sofia, du vet det där vi pratade om sist vi sågs? Om den gången du stod vid foten av en klippa och såg vältränade påhejade kroppar segla genom luften. Huvudstupa ner i det friska vattnet dök de. Det var sommar och stämning var god där uppe. Minns du hur du då kände att du också borde hoppa – inte för att det är kul och inte för att du ville. Du borde hoppa för det är vad sköna snubbar gör. Vi borde också vara sköna. Bjussa på oss själva. Göra crazy saker. Hoppa från klippor.
Vi borde vara som grabbarna, de som lägger av ett skönt garv. De som köper kläderna och ställer sig på scenen med en mäktig låt på pappret men väl där uppe är de en skyltdocka från Monki med adrenalinpåslag, en Oskar Linnros eller en Cimon Lundberg. De köper sotarmössor och lyssnar på Edith Piaf och läser böcker man borde läst. Men sen garvar de. Kanske åt att någon sa något roligt, men mest åt den stora lyckan det innebär att få vara född med kuk.
Men vi garvar inte Sofia. Och du hoppade inte.

this next song is about athens. in georgia, not in greece. it's called southern state and it goes like thissss:

idag har jag träffat ada. vi har skrattat i tre timmar. ada är en klippa. jag kan lita på att jag alltid skrattar med henne och att hon kan ge en utförlig förklaring på skillnaden mellan mörk- och mellanrost.
nu har min lillasyster kommit hem över helgen och sitter en armlängd från mig och läser en undersökning om andlighet. nyss lade hon huvudet mot min axel och frågade om jag kunde googla georgia åt henne. så då gjorde jag det. hon nickade och sa "åh men det är ju ganska sydligt ändå" och satte sig igen. sen sjöng vi den här och det var den torsdagen.

a "cunt" is a large lamp. example: the "cunt" switched off and the room got all dark.

som de flesta vet har man tillkännagett oscarsnomineringarna nyligen.
med all rätt är den grekiska filmen kynodontas (engelsk titel: dogtooth)
nominerad i utländska klassen. en av de mest fascinerande filmerna jag sett.
en studie i existentialism och manipulation. den borde vinna allt.

söndag: såsom i något bra

 

i söndags var jag nyvaken i nysnö.

man kan definitivt ha det värre för atteeee.....

...en kvart senare stod jag vid det här bordet.

och där satt de gulligaste människorna jag vet.

min storasyster har väldigt kort hår och gillar skjortor knäppta hela vägen upp, jag brukar reta henne och kalla henne för gossen. söndagen den 23/1-11 var det min tur att vara gosse.

det här är karins fotocollage. jag är med på två av 48 möjliga. på en bild som sitter till höger långt ner ser man karins ärofyllda möte med bert karlsson. i förgrunden man min mor. hon ler. stort.

jag lånade typ 6 kostymminiserier och s02 av mad men.

sen gick jag hem och kollade på golden globe awards.

///girl, don't you worry about a thing///

tack vare mats är jag nu helt fascinerad av zoo kid. en rödhårig 16åring som har lånat sin röst från en 50årig stålverksarbetare någonstans i östra london. med en ihjältrampad fågel som bakgrund på sin myspaceprofil och hate runs through my blood som första line börjar man fatta vad han handlar om. han påminner mig väldigt mycket om någon jag kände förut. fin musikvideo dessutom.

måndag hela veckan tack

idag har jag varit effektiv men ändå inte hunnit med hälften av vad jag borde fått gjort. men jag har i alla fall skrivit två recensioner på morgonen, tränat, lagat lunch och ätit med linnea och köpt sommarens solglasögon på stan. linnea och jag är helt i fas med årstidens dresscode. nya glajer till mig, somrig pyjamas till henne.
sen tog vi direktbussen - ett ord som jag först idag förstod den fulla innebörden av - till hosjöstrand. där klippte jag av för mycket av linneas fina lockiga hår och snokade runt på olofs rum.

hittade bland annat hundratals polaroidfoton, en trasig kamera och den här censurerade guldklimpen. sen pratade vi resten av kvällen. och nu är jag väldigt hemma. godnatt.

"first I wanna thank the hollywood foregin press"

 kollar på golden globe awards, moffar hemgjord sushi och dreglar över montagevideon som rullas när robert de niro får hedersutnämning.
det är stillsamt underhållande att se hollywoods elit smörja kråset och dunka rygg till höger och vänster. lyssna på tårfyllda och hårt komprimerade tal från kvinnor i långklänning och män i frack. fnissa till ricky gervais mellansnack. den mannen spelar i en helt annan liga än hollywood. en bättre, dvs.

ajuste: ÄNTLIGEN fick steve buscemi en golden globe. så ska det vara. för rätt ska vara rätt. 

man walking away from it all

har suttit i några timmar och tittat mig igenom ed ruschas verk från 1958-1992. även om jag inte är heltsåld på exakt allt så är jag såld på i stort sett allt. han är vad jag skulle vilja kalla ett geni. så då gör jag det. geni!