nån hade sett mig på stan och sa att jag såg glad ut och hade ny frisyr, hon sa den klädde mig, aaaaah

 jag venne om jag är impulsiv när det kommer till andra saker, men jag är minst sagt impulsiv när det kommer till mitt hår. när jag stod och väntade på spårvagnen vid bernauerstraße för nån timma sen och speglade mig i hållplatskabinen tänkte jag: nu ska det av. och med nu så menar jag: helst i natt.
vi har ungefär tio saxar i vår lägenhet så natten bar på de perfekta förutsättningarna för en misslyckad frisyr.

men jag lyckades tygla mig och nu har jag googlat hairdresser+berlin. fått några hundra träffar. Die Haarschneiderei, Headshop Berlin, Kopfgeldjäger (den har jag gått förbi några gånger men den ser alldeles för wild n crazy ut, ni vet assymetriska luggar och mr spock frillor). det finns en stor uppgivenhet med att ens överväga att gå till en frisör. det kommer liksom ändå sluta med att jag betalar 100€ för en frisyr som jag är missnöjd med, ringer till marit och gnäller, till slut lyckas att övertala henne om att klippa mig med en slö kökssax, vi börjar bråka halvvägs och processen slutförs under kall tystnad. sen sitter jag där med stickande hår i nacken och med en frisyr som luktar surt.

sadness is a blessing, sadness is a pearl, sadness is my boyfriend, oh sadness I'm your girl

den här musikvideon är helt enkelt fantastisk

blir helst fast med ett ben mellan hägg och syrén

för två veckor sen var det vår och körsbärsblommor.

nu är det, i svenska mått mätt, sommar. dvs syrén och hägg. den doften asså. DEN DOFTEN. skolavslutningsdoften. doften som säger det är lugnt nu,  den är här, ta på dig shorts och lägg dig i gräset.

14e bilden: En bild som påminner dig om gamla tider

påminner inte exakt alla foton om gamla tider? aja. den här dagen minns jag väldigt väl. året var 2008 och vi gick till havet och såg per eggers bråka med två svanar. vi stannade till för att prata med honom, erik köpte en korv, alla utom jag och christoffer badade, sand i skorna, på vägen hem plockade jag en rosa blomma.

obs! en text om viktiga saker! nämligen sex!

Okej, nu pratar vi om sex ett tag. Det finns nämligen ett klipp ur Kobras program om Viagra som sedan dess etsat sig fast på näthinnan. Jag vill skicka det vidare det som men gör med filmen The Ring, göra kopior för att jag själv inte ska drabbas av samma förbannelse.

Kobras program om Viagra handlar om, eh ja, Viagra – pillret som i slutet av 90-talet garanterade ett redigt stånd för alla män som lider av det då nyupptäckta erektal dysfunktion. Avsnittet är som vanligt väl genomfört. En del bisarra uttalanden som det av Hugh Hefner (Viagra has the same kind of sexual liberation value as the pill had for woman in the 60's) varvas med genusvetare som pekar på det fakta som Viagra på ett sätt tillkännagav (ibland har män svårt att prestera sexuellt) och de gamla fördomarna som det ytterligare befäste (män SKA alltid prestera sexuellt).

Och så kvinnan. När Viagra lanserades sålde det som smör. Läkemedelsindustrin insåg att det antagligen skulle finnas en ännu större marknad för den kvinnliga halvan av befolkningen – sagt och gjort, en kvinnlig Viagramostvarighet var nästa uppdrag. Men för att få tillstånd att utveckla ett läkemedel krävs det en diagnos.
Läkemedelsindustrin gav sig ut på jakt efter bevis. Och snart hade man ringat in problemet. ESD. Female Sexual Dysfunction. Symptom: smärta vid samlag, låg sexdrift, svårighet att uppnå orgsam, vaginal torrhet etc.
Det vill säga... världens mest komplexa begrepp. Såna saker kan ju bero på en uppsjö av faktorer. Trivs du med din partner? Är du full? Råkade du ut för en grej för 5 år sen som du fortfarande mår dåligt över?

Men, kan man tjäna pengar på diagnoser. Man kan till exempel lansera elektroder som opereras in i din ryggrad och garanterar orgsam. I give you - the Orgasmatron.

Så. När du trycker på en knapp får du alltså orgsam. Okej. Hänger ni med? Kan ni greppa hur skevt det här är?

En av dem är Charletta. Hon vill väldigt gärna ha en Orgasmatron i ryggen.

Orsaken är att hon aldrig har lyckats få en orgasm - genom endast penetration.
OBS! Viktig fakta! 70% av alla kvinnor behöver klitorisstimulering för att uppnå orgasm!

Det mest bisarra och skrämmande i kråksången är Charlettas återbesök några veckor senare.

Hon plockar upp fjärrkontrollen, trycker på knappen. Höger ben rör sig mekaniskt.

Jag förstår varför hon skrattar. Det skulle kunna vara bisarr humor. Men det är det inte, det är verklighet och jag ba: Näe Charletta. Du duger till så mycket mer än så.

bottles, girls

ada har en så himla badass trappuppgång. den är smutsig och nedklottrad, snirkliga trappräcken och med breda trappor. igår när vi rumlade nedför dem slogs vi av genialiteten i en del av tagsen. "hey", "pitbull", "I'm drunk" och "dick" - den lite mer internationella motsvarigheten till den svenska favoriten KUK.
vi blev rörda och nyfikna. vad passerade till exempel genom det huvud som tog av korken på spritpennan, satte den mot väggen och textade: bottles, girls. någonting genialiskt fattar vi väl.

den här helgen har varit bottles, girls och allt däremellan.

23:27 doing dunckerstraße

tja! lite busy nu, ada och jag tar över världen, som ni ser. later haters!

86, damn I look overdue, walking in the hood, making mix tapes

idag är det 23+ och jag sitter på balkongen med laptopen i knäet och övar verbändelser. solen skiner på skärmen och jag ser nästan ingenting, vilket är en bra sak att skylla på när jag kollar övningen mot facit och upptäcker att jag har gjort en del fel. tyska grammatiken för övrigt. alla dessa verbändelser?! ich esse, du isst, er isst, wir essen. då omfamnar jag svenskan – jag äter, du äter, de äter, vi äter.  frågor på det?
två recensioner var inne idag, ni kan läsa dem här.

doggumentary, snoop dogg.
vi, mohammed ali.

en dag kommer du hitta det här citatet längst ner i almanackor, skrivet i sten ovanför ingångar till universitet och i dödsrunor.

lund opepp. folk går runt i t-shirt bara för att det är +10 (ni bor inte i miami) och resten har en vulkan av dreads på huvet, rödbrunt könshårsskägg, heter lars-göran och skriver om marx.

sofia

the truth stings like mohammed ali

i slutet av förra veckan fick jag snoops senaste skiva doggumentary att skriva om. den gav mig huvudbry. tidigare har jag bara fått recensera svenska artister där någon slags grundläggande politisk korrekthet liksom är inbakad. jag har sluppit att i samma mån reflektera över hur jag som feminist ställer mig till textinnehållet och framför allt – om jag gav den ett högt betyg, hur ska jag då rättfärdiga det? jag vill vara konsekvent i sina åsikter... men vissa saker låter jag medvetet falla mellan stolarna. vi snackar såna som julian assange, roman polanski och r kelly. män som jag alla tre har anklagats för sexbrott. skyldiga eller inte – jag kan inte komma ifrån att jag uppskattar det de gör på andra plan. och här blir det svårt. jag vill ha kakan och äta den, eller snarare inte äta den. jag vill inte avsäga mig mina åsikter samtidigt som jag innerst inne inser att de är svårburna i det här sammanhanget. känns som jag klätt mig i en trång och svettig kostym på en avslappnad grillfest.
 satt och funderade över det här en hel del, undrade hur jag skulle göra. men igår fick jag mohammed alis skiva vi med posten. mina krav är plötsligt inte orealistiskt höga.

när solen gick ner över spree idag tänkte jag på i somras när det var 38+ & vi nattbadade där du & jag, alla sa att vi skulle dö av bakterier och undervattensströmmar men vi bara ryggsimmade ännu längre ut

jag är fransk och jobbig och därför vill du ligga med mig

igår var ada och jag ute i natten. indiskt i kreuzberg och sen u-bahn till friedrichshain. där satte vi oss på ett lägenhetsgolv och åt födelsedagstårta. då hände en så himla konstig grej.
en kille satte sig bredvid mig och verkade vilja inleda en konversation. han frågade var jag kom ifrån, vad jag gjorde här, hur länge jag bott här osv. sen drog han efter andan och ba: "SWEDEN. så himla ytligt. så himla tråkigt! så himla dyrt. och systembolaget, det är fan det löjligaste jag hört talas om." och så bara rantade han i någon minut. jag såg förundrat på honom, tog en sipp av min drink och vände mig till ada och sa på svenska - här är någon som inte gillar sverige. killen såg frågande på mig. han log. han tänkte att nu har han halva inne. är otrevlig så får man garanterat en brud på fall.
jag har dock lärt mig grundläggande manners, så jag frågade var han kom ifrån. FRANCE sa han, stolt som en tupp. varifrån in france? frågade jag. south! sa han och liksom pöööste av stolthet. jag ryckte på axlarna. I've never been to france sa jag. han spärrade upp ögonen. skrockade och skakade på huvudet. "what, are you kidding me? you've never been to france? ooooh you should go there, it's so beautiful!"
sen fortsatte han att hålla någon slags monolog om hur mycket bättre frankrike (och tyskland såklart! här är ju alkoholen billig (OBS VIKTIG GREJ)) är i förhållande till sverige. jag lyssnade lugnt på vad han hade att säga. drack mer av min drink. sa att jag kan förstå vad han menar, men att sverige faktiskt har kvalitéer som frankrike och tyskland saknar. han såg misstroget på mig. som vaddå? well, sa jag. om vi ska jämföra är sverige förhållandevis okej politiskt but yours are racistbullshit. men vad vet jag, blott en lite superficial tjej från fuckedup sweden.
han log lekfullt. lutade sig tillbaka, kastade med håret. sa:
so, what are you guys doing later? party machen?
jag reste mig upp och gick.

railroadmarket

vladajeanjacques via jrbaldwin

jag har tre sorters knäckebröd

man inser att man har blivit den svenska klyschan då det man saknar mest hemifrån är skånerost och leksands knäckebröd. jag älskar knäckebröd. jag äter alltid knäckebröd hemma. sortimentet här är såklart inte lika utförligt. men man får göra det bästa av situationen och helt enkelt gilla läget. för tillfället står följande bröd på min skafferihylla:

1) ett patetiskt tyskt försök till hårdbröd. smakar som oblater.
2) wasa delikatessknäcke, form: rund.
3) wasa fullkorn. specielangebot: 2pack för 1.4 euro.

glädjen visste faktiskt inga gränser när jag hittade detta specialerbjudande igår. vände mig till kati och bara: are you kidding me???? hon såg lugnt på mig och skakade lite på huvudet.

dagens outfit x3

jobbar framför datan, pluggar framför datan, bloggar framför datan *rings nedanför ögonen*

via lydiadeetz

nöjd kille vs missnöjd kille

tisdag morgon, dricker snabbkaffe, lyssnar på adam tensta, googlar lite. hittar denna nyhet. haha. bilderna knyter ihop artikeln så fint. en överlycklig adam, en missnöjd 50 cent.

som i home alone, party of five, seinfield, miss secret agent osv

 det är något speciellt med att ha skor på sig inomhus. själva grejen var så ogreppbar när jag var yngre och kollade på party of five. jag minns att jag frågade min mamma om det, "mamma, varför tar de inte av sig skorna?" och när hon svarade att man ofta gör så i usa trodde jag henne inte. pfft viiisst sa jag. det var ju overkligt, det där med att de aldrig skiljdes från sina caterpillars. så gör man bara inte.
så nu känns det badass att släntra in efter en dag i parken och slippa böja sig ner för att snöra upp, bara glida vidare med allt det som finns på fußerna. känner mig som julia salinger då.

kan du plocka ihop mig

idag är en tredje dag. på den tredje dagen vill jag radera alla facebookalbum och klarar inte av att lyssna på musik med text. jag blir ett tunt glas på tredje dagen och hela världens tycks vara gjord av trösklar att snubblar över och kanter att gå in i. såna här dagar kan man inte se rakt i ansiktet. så jag lyssnar på de instrumentala låtarna på den här skivan och städar, gör om och rätt, dricka rooibosté, köper kaktusar för 1€, bränner mig i solen BLIR NY

såhär sere ut i köket

i bakgrunden skymtar mitt rum. men vi går in dit en annan dag. någon måtta får det väl vara.

prenzlauer berg e så pittoreskt att alkisarna sitter på asfalten och skriver HELP JAPAN med skolkrita

idag har ada & jag gått genom hela prenzlauer berg upp mot gesundbrunnen. kollat in våra gamla hoods och köpt kläder på den bästa humana secondhanden som ligger där uppe (inte tips! åk inte dit! save it all for us). det var fint när vi gick förbi den lägenhet på swinemünderstraße och adas iphone durrade till av facebooknotifications - hennes mobil kom ihåg w-lanet.

sen gick vi och åt amaze sushi på vårt stammisställe. tips!!!  här hittar du det!

a.nam-sushi, men i december.

language just happened, it was never planned.

a scale, a mirror and those indifferent clocks -  bright eyes

13e bilden: En bild från ett ställe du älskar.

okej med risk för att bli blödig: ah berlin, det finns så många anledningar till varför jag älskar dig. jag har till exempel alltid känt mig hemma i smutsiga städer. grafitti och sotiga fasader är mänskligt, minutiöst planerade är stela. i städer som låter sig vara smutsiga finns det en känsla av tolerans och spontanitet. berlin ist spontan. berlin är en blandning mellan fult och fint. rosa fasader åt ena hållet och fyrkantig östarkitektur åt det andra. 

den här staden har en sorglig historia, svår att föreställa sig. för bara 20 år sen levde folk under förtryck en tunnelbanestation bort och de flesta vet ju vad som utspelades här på 40talet. men berlin tar hand om det som varit. det är minnesmonument överallt och dialoger som visar respekt för det som hänt och för de människor som dog. och det är så jävla fint. det var trasigt nyss och jag tror att det är därför det är så fint nu.

jag och ada

en text av moa, om ada.

mitt och adas förhållande är tudelat. stundtals invant som ett gammalt pars, stundtals nytt och hett som ett nyförälskat one night stands. när vi går och handlar mat tillsammans är vi ofta hungriga. då hänger vi runt på varsitt håll, plockar ihop varor under tystnad och utbyter endast de mest nödvändiga fraserna ("hitta fan inte peppar här heller. fattar du hyllsystemet? för jag gör det äntä.") sen lagar vi mat om möjligt ännu tystare. en av oss hackar, den andra steker. 30 minuter senare äter vi så fort att vi bränner oss i munnen. och då kommer orden tillbaks till oss.

just nu sitter vi i ett rum med högt i tak, vita väggar och ett gult element vid långsidan. ada sitter på golvet och google translatear sig igenom en tyskauppgift, och jag unviker min tyskauppgift genom att skriva det här. på våningen över oss verkar ett gäng öva folkdans för vi hör fiolmusik och fottramp. vi dricker pulverkaffe ur omatchande kantstötta muggar och dricker vatten ur stulna glas med ölreklam på. ute är det tamejfan vår.

det sista jag sa till ada igår natt var "godnatt ada. tänk, imorgon får vi äta gröt."
ada svarade, med rösten fylld av oironisk njutning "mmm. gud så gott."
och det säger allt om vår vänskap.

when I pull up to club all the shawties be like "daaamn 28's!" then I be like "girl u know just who I am don't hate"

i fredags var jag i stockholm

ja, det har varit ett jävla flängande den senaste veckan. tåg hit och dit, flyg hit och dit, växla pengar, packa om väskor. men nu sitter man stadigt i ett fönster med utsikt mot dunckerstraße och längtar efter att slå upp skolböckerna. livet ja tack.

henry taylor

12e bilden: En bild på din vardag.

vitkål. varje dag.

mama allt är bra nu

man fattar att man blitt kvitt panikångesten när man kan lyssna på den här utan att få svårt att andas

är så himla o-trött. sitter och bildgooglar nicki minaj. hur amaze är hon inte här? *ny skrivbordsbakgrund*



vill bara att det ska bli morgon så jag får åka till stockholm. ska läsa hela vägen dit tänkte jag. ähähäntligen bli klart imperal bedrooms. det var på riktigt sorgligt att inse att bret easton ellis och jag har vuxit isär. men en utläggning om det pallar jag inte nu. och ja sen är det bara att börja på någon ny bok att ha dåligt samvete över (camus? cousteou? couwyten?).
jag lämnar er med dessa ord:
böcker är som problem. när man klarat av ett av dem finns det en miljard till att ta itu med.