söndag 14 november 2010

mina vänner när de var yngre, del II: erik h

jag minns inte exakt när men jag tror det var höst. det var hur som helst säkerligen en onsdag för i vanlig ordning sitter vi i kristallen på pelikan. i skenet av stearinljus dricks det öl och vin. vi behandlar som rutinmässigt veckan som gått - någon har blivit dumpad, en annan fått ett frilansuppdrag och jag kanske pratade om min ny lägenhet. när nutiden blivit urvattnad börjar vi blicka tillbaka i historien. hmm... högstadiet. erik! berätta om din högstadietid, säger någon - kanske var det jag. jag minns inte exakt. hur som helst satte jag mig säkerligen rak i ryggen och spetsade öronen, ty erik är en historieberättare av rang. hans historier är värd något annat än en saggig rödvinshållning. 
erik är uppvuxen i nacka. många som kommer från nacka har den typ av bakgrund som försiktigt skulle kunna beskrivas som priviligerad. i skolan var det erik och invandrarkillen med mamman som var mattant de enda som inte vara adliga. erik kände ett starkt behov av att poängtera detta utanförskap. bara döda fiskar simmar med strömmen! rebelliska upptåg var eriks "everyday life". speciellt minns erik när han i skolan bar sid viscious ironiska t-shirt med en svastika på. "fattade de ironin?" frågade jag. "nej," svarade erik "de blev jätteglada". 
med dessa döda fiskar delade alltså erik akvarium. likt en lax i forsen kastade han sig uppströms, ständigt motarbetad, men ändå fylld av frihet och kamp. 
i 9an var det dags att i skolans aula utnämna årets. det var då årets mönsterelev ropades upp och fick ett diplom och en klapp på axeln av rektorn. strax därefter huvudet nedstoppat i toaletten av en starkare och mindre lyckad klasskamrat - det här är i alla fall vad som skulle hända på min kommunala skola i dalarna. kanske ropades årets rökfria upp och årets rökfria var garanterat alltid den personen som spenderat alla raster, håltimmar och lektioner i rökrutan sedan 7an. 
årets. en efter en betades dem av. när det var dags för årets flum ropades eriks namn upp. ridå.
av denna historia kan vi lära att ingen kan sätta kedjor på en hurricane.  
idag är erik min bästa vän och kan allt (på riktigt!)

1 kommentar: