nålar

det gör ont att andas, det gör ont att skratta. följaktligen försöker jag efterlikna ett stilleben.
somnar med lite smärta, vaknar med brutal smärta. men i natt sov jag faktiskt några timmar, antar att det mest är på grund av ren utmattning från natten innan. det gör så ont att jag bara vill skrika rakt ut men det kommer bara få det att göra ännu ondare. och då väcker jag ju kajsa, jag har ett seminarium att gå på om en kvart, asviktigt möte kl 14. vem har tid för akuten då.