kom att tänka på dagen innan jag skulle flyga till sverige för ett par veckor sen då jag satt jag i min kompis kök. klockan var mitt i natten, vi surfade runt på arlandas och schönefelts hemsida och diskuterade flygtrafikens förlamning. in kommer hans roomie - conor obersts tyska dubbelgångare. en läspade, svartklädd kopia med snälla ögon. han har just varit i skottland och hälsat på sin mamma som flyttat dit nyligen. flygresan hem var ett dygn försenad, "I don't get it, it's just snow, it will be snowing every year always you know".
engelskan är stakande och dialekten får en speciell karaktär i kombination med läspandet och fnissandet, låter liksom låtsasöverklassposh, som om han inte kan ta sig själv på allvar. han är en typisk nörd. hela tiden är i otakt med sin kropp och röst. en sån som lyckats övervinna rädslan och bestämt sig för att förhöja alla karaktärsdrag istället för att reducera dem. gestikulerar, fnissar, hittar inte orden. dricker augustiner på flaska och är upprörd på det mesta, snubblar på stavelserna som handlar om system, företag, regeringar, prioriteringar, korruption. när jag säger hejdå säger han I hope you're able to fly tomorrow.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar