oh get me away from here i'm dying

det var igår kväll då vi skakade hand, jag och ada. vi drack té och det snöade utanför. tunnelbanelinjerna hade slutat gå, de gjorde det ibland, när klockan visade över 00:00 en vardag. vi var insnöade i en lägenhet på swinemünderstrasse och skulle just beställa biljetter hem till sverige över jul.
- jag tänker inte vara där i jul, sa jag till ada. jag vill inte. jag har ihåligt ont i hela kroppen av fucking jävla sverige.
- inte jag heller. aldrig mer en svensk jul.
- vi borde rymma.
- okej. vi rymmer.
och så var det inte mer med det.
sedan var det bestämt.
vi började planera redan samma kväll. först och främst, var skulle vi ta vägen? vi drog händerna över kartor, snurrade jordglobar och genomsökte internet. det finns så många städer, länder, djunglar, smågator och torg som behöver besökas. så många smutsiga lägenheter att måla om, balkonger att dingla benen från och okända människor som måste hälsas på. mat jag inte ätit, lukter jag inte känt och dansgolv jag inte dansat på.
fast å andra sidan fanns det också bara en plats jag allra helst ville vara på. där december snittade -1 i temperatur, gatorna är buckliga och nätterna överväldigande. och ganska snart, efter att ha sneglat mot obesökta världsdelar, länder utan vinter och små torg i montmartre så var det bara så. det fanns inget annat, det måste bli så.
om en vecka åker vi till sarajevo och firar jul. SARAJVOPEPPEN!!!